Spontning vid byggprojekt och markarbeten bidrar med stabilitet, säkerhet och kontroll av jordtryck och vattennivåer. Intresserad? Läs här för mer info.
När schakt ska ner på djup där jordmassor riskerar att rasa behövs metoder som håller emot trycket. Spontning används för att skapa tillfälliga eller permanenta väggar i marken som gör det möjligt att arbeta nära angränsande byggnader, ledningar och trafikerade ytor. Stålspont, spont av trä eller kombinationer med betong används beroende på markförhållanden, laster och krav på täthet. Valet påverkar både ljudnivå, tidsåtgång och hur marken runt omkring beter sig.
I tätbebyggda områden styrs ofta arbetet av krav på vibrationskontroll och begränsad störning. Då väljs ibland borrad spont eller pressad spont i stället för slagning med traditionell pålkran. Jordartsundersökningar, kontroll av grundvattennivå och beräknat jordtryck ligger bakom varje konstruktionslösning, på samma sätt som vid pålning för grundläggning, där last förs ner till fastare lager.
Användning av spontning vid komplicerade grundläggningar
Spontning spelar en central roll när djupa källare, tunnlar eller kajer ska byggas och marken inte klarar sig med enbart släntlutning. Spontväggar fungerar då både som arbetsmiljöskydd och som bärande konstruktion. I lösa jordar kan spont kompletteras med dragstag eller invändiga stämp för att minska rörelser och sättningar under byggtiden.
I friktionsjord och morän kan spont sättas ner med stor precision och kombineras med pålar som tar upp vertikal last. Vid arbeten nära vatten kan spont fungera som en tät barriär som hindrar läckage av grundvatten och skyddar konstruktionen mot erosion. Entreprenörer inom grundläggning använder ofta liknande maskinpark för både pålning och spontning.